Tycker att jag hanterade natten väl, varvade ner i lugn och ro inför sänggående, läste en stund och släckte sen. Försökte göra lite avslappningsövningar när jag inte kunde somna och kroppen började rusa upp i varv. Somnade till sist och när jag vaknade två timmar senare försökte jag först somna om men bröt sen och löste sudoku tills ögonen trillade ihop. Vaknade kallsvettig med mardrömmen kvar i kroppen och upprepade sudokumanövern och sov sedan ända till morgonen. En bra natt. Kanske inte optimal ur sömnsynpunkt, men jag har inte legat och plågats av ångest i timmar utan gjort vad jag kunnat för att hålla mig lugn.
Min frukost imorse blev flera gånger så stor som jag tänkt mig och det kändes som att jag tappade kontrollen. Fast efter en rågbrödsskiva med fet ost, en skiva knäckebröd med leverpastej och tre kaffekoppar havregrynsgröt med mellanmjölk och honung (totalt kanske 3 dl havregryn och 3 tsk honung) lyckades jag bromsa. En jättefrukost, men inte någon total katastrof. Kanske var det bara en fullt rimlig frukost dagen efter en dag med matskuld? Jag vet inte. Ångesten över min kropp är stark och jag är mätt, vilket är obehagligt.
Spridda tankar om hur tröttsamt och onödigt det vore att gå ner i vikt igen svävar i mitt huvud. Jag försöker hålla fast vid dem och tänka att det är bättre att jag vänjer mig vid att vara mullig och låter min vikt få stabilisera sig sakta istället för att svälta mig smal. Jag kommer aldrig kunna vara smal utan kamp och vill jag verkligen att mitt liv ska gå ut på att hålla mig smal? Det är bara så förbannat svårt när tjockkänslorna slår knock out på alla vettiga tankar och övermannar mig totalt. Då är ingenting annat viktigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar