fredag 30 augusti 2013

Kära knäppa skalle

Kära knäppa skalle,
du har lurat mig igen. Tänk att jag går på det varenda gång! Att jag aldrig lär mig genomskåda dina finter och ifrågasätta dina lögner. Du hävdade så bestämt att jag gått upp i vikt och var stor som ett hus när verkligheten var en annan. Jag var fullkomligt övertygad och kom liksom inte att tänka på alla de gånger det varit såhär förut.

Nu är jag bara trött och fryser som en hund. Jag hinkade kaffe igår kväll och gav upp soveriet vid halv fyra. Trots det kom jag iväg till mötet på mottagningen, men det känns mest meningslöst och hopplöst alltihop. 

2 kommentarer:

  1. Uha, man blir så eländig och frusen när man inte sover som en vettig människa.

    Jag har ju fördelen av att jag inte går ner i vikt nästan oavsett vad jag gör så jag lbir inte lurad=p Det är inte förrän jag är i stadiet där jag lever på en portion havregrynsgröt och tre koppar te om dagen som jag tappar i vikt. Utan att överdriva så särskilt mycket.

    Men visst är man blind för sin egen kropp. Man ser inte vad andra ser, man ser inte verkligheten.

    SvaraRadera
  2. Ibland blir det så, att saker går åt helvete och känns hopplöst och värdelöst. Och det är okej. Inte bra, men okej. Klart det är jobbigt, men det kan bli bättre.

    Verkar som att det går framåt för min lilla tax, vi var iväg till vår privata veterinär som kollade och kände och så, så inget brutet eller så i alla fall.
    kramar

    SvaraRadera