lördag 7 april 2012

Satt och jobbade hela dagen igår. Jag flydde till kontoret för att jag inte visste vad jag annars skulle göra. Tyvärr har ångesten hållit i sig och till sist fann jag mig i nationella hjälplinjens telefonkö. Samtalet hjälpte väl en smula, men ångestnivån var fortsatt hög. Fick kvällen att gå, men somnade först vid fem imorse och natten blev en av de värsta på länge. Jag är som en urkramad trasa och orkar inte mer.

3 kommentarer:

  1. Ångest är vidrigt, särskilt när man inte kan möta den utan att det blir en kamp från helvetet...

    Får du någon hjälp, medicinering, mot din ångest?

    Skulle så gärna vilja hjälpa... göra något...

    Kram

    SvaraRadera
  2. Usch vad det låter jobbigt för dig! Önskar precis som Hanna att det fanns ngt jag kunde göra.

    Kram

    SvaraRadera
  3. Hoppas orken kommer tillbaka snart. Det är verkligen ett helsike att känna så, och inte blir det bättre av sömnlösa nätter heller. Håller tummarna hårt för en bra natt nu. För oss båda:)

    Kram!

    SvaraRadera